Sabina
Min handledare från IDA som var hos mig på jobbet i fredags. Sabina är jätteviktig eftersom man som musiklärare sällan har kollegor, i mitt fall extra få eftersom de byter musiklärare hela tiden på S:t Ilian. Dessutom är hon perfekt för mig eftersom vi tänker och fungerar lika. Den här veckan startade hon dessutom upp min helg genom att bjuda mig på lunch i sin nya fina lägenhet efteråt och lova att gå ut och dansa med mig.
Sen återupplivade vi den gamla traditionen Pizzafredag och köpte snabbmat som vi tog med till Stefan och Sofia.
Alice mat innan hon ätit. |
Och efter. |
Grejen med pizzafredag är att man köper pizza i stället för att laga mat, åker hem till någon, äter och sätter barnen framför en film medan de vuxna umgås.
På kvällen chattade jag med en tjej som jag träffade på en köråterträff för ett tag sedan.
Så jag hoppade in i bilen och skrev in Värmdö i Google maps. Sen körde jag som den sa tills jag hade nått min destination. Tydligen var detta något beundransvärt, men jag var väl för oerfaren för att fatta vad jag gav mig in på. Det visar sig ett det finns en sak jag gillar att göra ensam, och det är att köra bil och lyssna på musik.
Tygblöjor! |
Väl framme så hade jag en jättemysig helg, det är en beundransvärd kvinna det där! Fast hon var i en väldigt jobbig situation så var det trevligt för mig. Jag hängde upp en lampa, körde runt henne på lite ärenden och fixade lite med städning och trädgård men hade också roligt och fick göra loppisfynd och sitta uppe sent och tjejsnacka och dricka te. När jag skulle åka hem var jag nästan lite besviken över att det inte blivit någon förlossning, och nu sitter jag och oroar mig lite... men oj, nu ringer hon. På väg in till sjukhuset, spännande.
När jag skulle köra hem var det lite kö när jag åkte förbi Fotografiska och sen när Google sa att jag skulle svänga höger så stod det koner där. Så jag körde runt runt ett tag och sen blev det en jättekonstig väg jag inte kände igen. Men det braiga var att jag från början hade noll ambition att över huvud taget ha en aning om var jag var så jag körde bara och fram kom jag ju till slut.
Väl hemma så hade Marcos och Deisi kommit och de satt och åt middag. Kul, för de är så gulliga och det var länge sedan jag träffade dem. Jag tipsade Deisi om Els-Marie eftersom hon kommit av sig med sitt körkortstagande. Helgens final blev denna lyxiga tårta som de hade med sig:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar