Nyårsafton

Jag gillar egentligen inte nyår eftersom det blir så tydligt var man befinner sig i den sociala hierarkin och det är inte så kul för oss som inte sitter i toppen och glassar med vårt coola gäng. I stället jobbar jag på att det ska bli en mysig familjekväll. (OBS, detta betyder inte att det är förbjudet att bjuda hem oss.) 

Förra året gick det åt helvete, jag minns det hela som väldigt tragiskt. Men i år gick det så bra som man kunde önska sig. Vi började med att grilla vår lunch på Vetterstorp. De har en ny lekplats med sagotema som är jättefin. 

Sen gjorde vi brylépudding, vår favoritefterrätt. Jag och barnen badade och gjorde oss vackra...

Medan pappa Chrille fixade femrätters middag. 

Det var hummer...

...kammusslor med sparris, räkcocktail med mango och lax med diverse tillbehör. Vi pratade om vad vi ville lämna kvar i 2013 (bråket) och vad vi ville ta med till 2014 (snällheten). Sen ville Rex ha familjeråd som familjen Hedenhös, så vi röstade om vad vi skulle äta på fredag. 1 röstade för surströmming, 2 för tacos, 1 soffliggare och 1 för peruk). Som tur var för mig och Rex så fanns det en vettig människa till i familjen. 

Peruk!!!

Sen gick vi ut och sköt raketer, ingen av barnen är rädd längre och man slapp ju frysa så det var kul. 

Sen tog vi brylén med bubblande dryck framför grevinnan och betjänten. Barnen skrattade, det var första gången för dem, och vi vuxna tyckte det var kul att se den efter 20 år eller hur länge sen det nu var man såg den. Troligtvis ännu längre eftersom det var första gången jag fattade skämtet på slutet när betjänten säger "same procedure as every year" och med en blinkning ledsagar grevinnan till sängkammaren.

Sen var det cirkus som var mycket uppskattad och stor besvikelse när kvällen sedan var slut. Jag fick hota dem lite med att de inte skulle få åka till badhuset om de inte snällt gick och lade sig för att inte kvällen skulle sluta med bråk. (David Eberhard skulle vara stolt över mig.) Och nu är klockan tio och jag sitter och bloggar på telefonen medan jag väntar på att det tredje och sista barnet ska somna. Det är alltid Alice. 

Gott nytt år!

Årets julstök och husmorstips

Det här året har det varit trevligt med förberedandet inför julen. Naturligtvis mycket eftersom vi de senaste åren inte vetat om saker ska bli av, och då är det inte lika kul att förbereda. (Förra året fick Alice åka in på julafton samt att den stora biobesvikelsen ägde rum.) Det underlättar också att barnen är rätt självgående och att jag jobbar 70%. 

Här får ni se vad jag bland annat åstadkommit:  

Jag kom på att man kan använda dessa vaser som hyacintglas. 

Jag spred julstämning bland mina medmänniskor och fick som tack bland annat ett par luciafigurer (ålderdomshem där jag lussade) och en amaryllis (grannen). 

Jag satte upp allas favoritjulbonad. Extra aktuell i och med årets julkalender. 

Jag aktiverade barnen med diverse julpyssel och bak. 

Vi gjorde marsipanfigurer, julkort och ett par pepparkakshus. De skulle förstås hellre spela tv-spel. 

Ett bra tips när man ska baka pepparkakshus är att fila till kanterna med citrusskalsrivjärnet.

Jag satte till och med upp julgardiner. Och granen?

Den fick i år temat Enchanted Forest. 

Det var kottar, svampar och djur. Till exempel hängde jag upp en tallkotte för att förstärka känslan av mystik och absurditet. 

  

Godis hänger det också i träden i den förtrollade skogen. Levande ljus har jag alltid. 

Jag har tidigare år haft en traditionell gran med halmbockar och tomtekulor, men i år fick jag syn på en räv jag gillade och det hela bytte inriktning. (Hjärntvättad av Ylvis? Förmodligen.) Min colour scheme är dock fortfarande guld och rött, så en hel del kunde återanvändas. 

Om de kära små somnar någon gång ska jag gå ner och göra chokladdoppade aprikoser med fyllning av nötter och Cointreau, och det blir det sista. 

Löss är väl lite småtrevligt

Det här med löss alltså! Inte nog med att det är den mest lindriga åkomma vi haft. (Dessa har varit värre: förkylning, magsjuka, fotsvamp, ringorm, cancer, nagelsvamp, vattkoppor, bältros, huvudvärk, mollusker, svinkoppor, borrelia, fågelloppor, ögoninflammation och säkert några jag glömt.) 

Dessutom är de de trevligaste husdjuret vi haft, de sköter sig själva och man har dem alltid med sig. När man vill kolla på dem är det bara att kamma ut några. Tröttnar man så tvättar man håret med schampot och efter ett tag kommer de tillbaka av sig själva. 

Skulle det bara vara upp till mig skulle jag inte hålla på med det där svindyra schampot utan bara hålla efter dem med kammen. Men eftersom så många verkar ha småkrypsfobi, eller kanske har de större problem med klådan, så lägger jag de typ 400 kronorna i månaden som det verkar bli. 

                       Trevligt djur

Extra bonus, man kan göra roliga frisyrer med schampot:

Hårdträning inför Lucia

Inte nog med att sånger och spel måste sitta om två veckor, jag måste även underkasta mig rent fysisk träning för att klara av att ta barréackord. 

Ica Maxi

Nu när jag har jobb får jag sällan impulsen att blogga. Jag ska i alla fall berätta att jag var på Ica Maxi härom dagen och såg två löjeväckande produkter. Dels My little pony-mutanter, nästa steg i MLP's hemska utveckling från jättegullig ponny till ponny ful som stryk. Här är en:

Dels Katrin Zytomierskas LCHF-müsli som endast består av nötter och därför kostar 175 kronor för en påse. Klart man blir smal med sådana priser. 

Jag har 12 problem

Nu ska jag ta tag i mitt känsloliv efter att det väl har stått tillbaka en del under de senaste åtta åren eller så. Morsan bidrar med lite pengar (har väl råd men det tar emot) så jag kan gå till Jan Serning som är den bästa jag har hittat. Det fanns en bra kurator på sjukhuset också, men jag har fler issues än bara cancern och hon var inte helt rätt just för mig. 

Inför första besöket skrev jag ner en punktlista över de saker jag vill ta upp. Det blev 12 stycken. Jag tänker inte dela med mig av listan här, mest för att jag inte vill göra er obekväma, men jag tyckte det var lite intressant att se på de första orden på varje punkt. Så dem får ni ta del av:

•Orkar inte...

•Orkar inte...

•Orkar inte...

•Orkar inte...

•Oro för...

•Svårt med...

•Saknar...

•Ny...

•Besviken på...

•Längtar efter...

•Hatar...

•Accepterar ej...

Det ni! Det ska väl bli skönt för mig att slippa allt detta. Och för att ni inte ska bli oroliga att jag hatar er så är det så klart VÄRLDEN jag hatar i mina mörka stunder pga svält, krig, barn som far illa etc. 

Bara att prata med Jan Serning är välgörande för mig eftersom jag känner att han förstår mig och är smart. Men vi kom även fram till lite grejer. Av listan att döma kan man ju tro att det är orken som är problemet och att jag behöver vila. Men han tyckte att mitt största problem är att jag tar för mycket hänsyn till andras känslor (lägger mycket energi på att försöka i alla fall) och att jag behöver mycket bekräftelse från folk för att tro att de gillar mig. Så om ni tycker att jag hädanefter är lite elak och påstridig så försöker jag bara vara normal. 

Wish me luck!

Min jobblogg

De sista dagarna har jag inte gjort något annat än att fixa med min blogg som jag ska ha på jobbet. Mycket av tiden har gått åt till att kommunicera med Enköpings kommuns IT-nissar men jag har även hunnit jobba lite på innehållet. Här har ni resultatet:

http://blogg.enkoping.se/hummelstaskolansmusik/

Score på konserthuset

Idag såg vi Västerås Sinfonietta framföra dataspelsmusik
med Orvar Säfström som presentatör. Det var trevligt.

I pausen kunde man prova gamla dataspel, och Tâm testade en Sonicluva.

Läskiga dataspelsfigurer gick omkring.

Egobild med robotgrej!

Egobild med lasergrej.

 

Egobild med stormtrooper! (Tror jag.)

 

 

Varför är Johan Vilde så poppis?

Jag blev lite konfunderad när jag såg att mitt populäraste inlägg någonsin är det där jag berättar att jag köpt alla böcker i Johan Vilde-serien av Janne Lundström. Sedan kom jag ihåg att jag under mitt bokletande såg att det finns en svensk porrskådespelare med det namnet. Helgerån!

Det är alltså som de säger att porr är det som intresserar mest på internet, mer än humanism och cancer och annat intressant som jag skriver om. Alltså kommer troligtvis även detta inlägg att hamna högst på listan, jag ber om ursäkt för porrbristen till alla surfare där ute.

Goda nyheter

 

 

För första gången på nästan tre år har lillan normalt blod. Klassiska ordstäv om att inte ropa hej och att ta i trä dyker förstås upp i mitt medvetande, men framför allt är vi glada att levern verkar ha klarat sig, det såg mörkt ut ett tag. Det har visat sig att hon troligen har ett helt orelaterat tillstånd där blodplättarna är lite dåliga på att koagulera, men det är en värdslig sak, mediciner finns.

 

Så vi tror på framtiden och har börjat kolla efter en solsemester till påsklovet, första utlandssemestern för oss. Ungarna vill åka till nåt vattenland-hotell men de vuxna vill hellre att man ska kunna gå runt i något slags samhälle och kolla på genuina getter etc. Får se vad det blir.



Alice kan säga Rrrr!

Några av er kanske minns hur det gick till när Rex lärde sig att säga R. Han var två eller tre år då han insåg att han inte kunde säga sitt namn ordentligt eftersom han inte kunde säga R. Då sa han till alla att han hette Stor kille och låg och övade på kvällarna tills han kunde säga Rex. 

Tvillingarna har inte direkt brytt sig om att de säger J i stället för R. Men nu när de börjat skolan och vi har börjat ljuda ihop ord har Alice börjat öva, och för ett par dagar sedan knäckte hon det. Nu vill hon inte göra annat än att säga R. Hon påminner mig om Charlott Perelli när hon var liten och ville prata som på barnprogrammen, men inte fattade när man skulle säga R, utan slängde in dem lite var som helst; "Har du sett min arrrrpa, min söta fina lilla arrrrpa" etc. Jag har blivit kallad Marrrma en del till exempel. Och när hon låg och sov härom kvällen så kunde man höra henne i sömnen: "rrrrr, rrrrr". 

Tropisk gröt

Jag blev väldigt nöjd med dagens gröt. 5dl havregryn, 2dl rågflingor, ett par dl kokosmjölk, vatten, två mosade bananer och två ägg. Äggen rörde jag i när gröten var klar. Sen åt vi den med chaihavremjölk, kanel och physalis. Det var gott. Det var ett bra tips jag fick att ha ägg i gröten, det mättar bättre och smakar gott.  

Grundligt firad Halloween

Nu tror jag att Halloweenfirandet är över för i år, det blir mer och roligare för varje gång.

Det hela började förra helgen med att jag planerade med min ständiga sidekick, en granntjej som vi kan kalla Tuva eftersom jag inte vet om hon får vara med här. Varenda år dyker hon upp här och undrar hur vi ska skrämma småbarnen den här gången. I år fick hon kliva fram och ta en huvudroll, häxan själv.

"Tuva" förklädd till oigennkänlighet.

Chrilletrollet



Plotten var att den gamla häxan är bortkörd från kungariket av Drottningen, som deltog förra året. Nu har dock en ny häxa dykt upp som är snäll och vill bjuda på fest. När barnen kommer dit (till vårt gamla magasin) är dock efterrätten borta och den enda ledtråden är en tråd som verkar ha fastnat och som leder till jordkällaren; trollets håla. När de kommer dit visar det sig att trollet bara snott godsakerna för att han inte var bjuden på festen, och allt slutar lyckligt. Här ser ni efterrätten:

 

Finger-kex inbakade i marsipan.

Jello med godis i och en lampa under.

 

Sen hade vi pub i magasinet, tyvärr var det för mörkt för att fota. Jag hade gjort ett sånghäfte med barn- och vuxenlåtar. Det var svårt att hitta vuxenlåtar på temat, jag var mycket osäker på om de jag hade skulle funka som allsånger. Men både tex Thriller och Poison funkade oväntat bra med gitarr och unison grannkör. I put a spell on you gick sådär, alla ylade lite i olika takt. Den mest lättsjungna var Bad moon rising. Sen hade jag googlat fram en låt som hette Spöken av Lars Winnerbäck som ingen kunde men som gick bra ändå pga monotonin i melodin.

 

I går hade vi en heldag med Mona och barnen. Vi såg en superfin teater och bakade läskiga cupcakes med sugarpaste.

 

Ted skapar

Jacksons

 

Några av mina

 

Det var ju riktiga Halloween så på kvällen gick de runt och sa Buseligodis. Alice med Mimmi och de andra här hemma. De som inte gav dem godis fick i morse ett kort i sin brevlåda där det stod "Buuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu din snåljåp!"

Så här fint var det utanför vår dörr

 

 
 

Rex som vampyr och Jackson som skelett

Grannbarn äter godis genom ögat

 Det enda som fattades var att jag själv fick klä ut mig och vuxenfesta på stan. Nästa år kanske?






 

Oron

 

Det är svårt att fatta att det här var förra året.

 

Det känns jättelänge sedan och man vill bara lägga det bakom sig och tänka att det var i ett annat liv. Tyvärr kan vi ju inte riktigt det, oron finns fortfarande även om jag inte tänker på det så mycket. Härom veckan hade jag min första mardröm om återfall och var vaken en stund och nojade. Antar att det betyder att saker och ting kommer ikapp mig.

 

Det jobbiga just nu är att Alice ser eländig ut i ansiktet. Hon har någon sorts eksem och mörka ringar under ögonen. Hon ser inte frisk ut. Och i morgon är det dags för läkarbesök med prover, dvs man kan få dåliga nyheter. Är hon då inte hälsan själv så kan jag inte låta bli att oroa mig lite. På plussidan är att hon är väldigt pigg och gärna springer ikapp etcetera.

 

Eller klappar till musiken

Just nu är hon på Nordanby gärde tillsammans med en kompis och tigger godis. Det där med godis och onyttig mat är också ett orosmoment. Jag hade tänkt att när behandlingen är klar så ska vi äta supernyttigt hela tiden bara för att gardera oss allt vad vi kan, men nu vill vi bara glömma bort allt vad sjukdom heter och leva som vanligt. Så det blir inga superbärssmoothies varje morgon, det återstår att se om jag kommer att klandra mig själv vid ett oönskat utfall. Tror faktiskt inte det.

Älskar mitt jobb

Kom just hem från jobbet med en känsla av något som liknar lycka tror jag. Det är inte så att jag aldrig känt mig stressad eller stött på något problem på mitt nya jobb, men det har inte känts övermäktigt. Och en del dagar har varit som den här då det bara känns 100% kul.

Det började med att läraren från kulturskolan kom och hade ett par lektioner i tvåorna som vanligt och det är ju kul. Sen hade jag en lektion med en femma, det var den roligaste lektionen jag haft hittills eftersom det var en dans till låten The Fox som de älskar. Sen satt kulturskolemannen och jag och spelade lite och funderade på arr till låtar. Roligare än att rätta läxböcker om jag säger så. Lunch efter det och maten var så god att jag okynnesåt mer än jag orkade egentligen. (Potatisgratäng, fyllda paprikor, stekta smålökar, rödbetor med solrosfrön mm.)

Sist hade jag första tillfället med min luciakör. Drygt 40 elever hade anmält sig och det gick jättebra att ha dem själv, lussningen kommer att bli så fin. Det är bra med små grupper, men nackdelen är ju att det inte blir så mycket sång. Här fick de uppleva hur det känns när många sjunger tillsammans och det är ju en mäktig och speciell känsla. Jag fick till det med pepparkakor och stjärngossar också. När de lämnat in sina önskelappar hade jag bara en stjärngosse och två pepparkakor. Det var de enda två mörkhyade eleverna på skolan som tyckte att det ju skulle passa toppenbra att de var pepparkakor eftersom de är bruna. Jag blev lite rädd att någon skulle ringa Aftonbladet så jag försökte få några fler pepparkakor, och två tjejer till anmälde sig. Efteråt kom en fram och undrade om det verkligen var okej att hon var pepparkaka fast hon inte är brun. Jag försäkrade henne om att hon inte är den enda som någonsin varit icke-afrikansk pepparkaka. Några tjejer villa vara stjärngosse också, jag vet inte om de fattade att det var oortodoxt, men nu är jag nöjd i alla fall.

En annan sak som förgyllde min dag var att barnen har börjat lära känna mig och kommer fram och är gulliga när jag går runt på skolan. Även en mamma kom fram och tyckte det var fantastiskt att jag fått hennes son att vara med i luciatåg. Så jag körde hem glad och nöjd.

Det är TRADITION!

Herregud vad äckligt det var att karva upp den här:

Det var stora blodkärl och någon sorts gelé i köttet och nån rosa saft sipprade ut när jag skar. Aldrig i helvete att jag skulle komma på tanken att skära upp låret på ett lamm och äta upp det om det inte vore någon sorts tradition. 

I går tänkte jag lite på allt konstigt man gör för att man brukar göra det. I min nya skola har jag frivilligt luciatåg. Detta innebär att jag bara har en stjärngosse, och antagligen inte ens det när han inser att han är ensam. Då kom jag att tänka på att jag under tio års tid har fått killarna i femman att ha klänning, en pappersstrut på huvudet och ett trollspö i handen för att det är TRADITION! 

Hahaha, jag skrattade rakt ut när jag började tänka på hur absurt det är egentligen. Alltså naturligtvis inte att det är fel för den som vill att gå klädd som en god fé, men att det är så långt ifrån vad de flesta normalt sett skulle valt att ha på sig när de gör ett sångframträdande. Men ändå har vi gjort det. Och nu känns det fel att vara utan stjärngossar, även om det ju inte egentligen är vettigt att styra ut de stackarna mot deras vilja. 

Men vill man bara ha vettiga traditioner blir det kanske inte många kvar, eller?

Hejdå spaghettimonstret, vi behöver inte ännu en patriarkal religion

Rätt fantasilöst att uppfinna en gud och tillskriva den ett manligt kön tycker jag.

Nu åker spaghettimonstret i soporna. Dels för att Jackson tjatar om att han vill göra ett så fort han ser det, och vi har slut på piprensare. Men också för att jag tröttnat på även denna religion. Idén med att skapa en löjlig religion som kräver samma rättigheter som andra religioner tilltalade mig. Detta beror på att del religiösa begär orimligt stora undantag från vad vi annars anser vara vettigt beteende i samhället och tar sig själva på alldeles för stort allvar. Många av er vet väl vad jag anser om detta, antingen får ingen ha mössa om det verkligen är så viktigt, eller så får alla ha det, etc. (Fick nyss ett tecken från gud, alla korrigerades till Allah, true story.) 

Så jag knåpade ihop ett spaghettimonster och gick med i Facebookgruppen. Där såg jag att de gjorde en del bra aktioner, tex att ha durkslag på huvudet på id-foton och att ifrågasätta religiösa inslag i skolundervisningen. Men annars handlade de flesta inläggen om att en god Pastafarian bör klä ut sig till pirat, dricka öl och omge sig med vackra kvinnor. Arrgh osv. Trots att det verkar vara en man och en kvinna som driver frågorna så är jargongen på facebooksidan grabbig. När de vid ett tillfälle hade ett inlägg om någon våldtäktsdom, eller om det var Assange, så kommenterade jag att de borde hålla sig till att driva med religiösa undantag eftersom sidan redan var en boys´ club. Trots att detta är helt uppenbart så blev folk upprörda och ville diskutera varför det inte alls var så. Jag hade ingen lust att ta diskussionen utan lämnade bara gruppen. Orkar inte heller skriva så mycket om det uppenbara här, men jag undrar om det skulle vara möjligt att starta en religion , med en kvinnlig guddom, som går ut på att klä ut sig till sjöjungfru och omge sig med vackra män och sedan bli förvånad om någon tyckte att den verkar rikta sig till kvinnor. Att ett gäng män driver en facebooksida och är grabbiga är inte fel i sig, men om man vill ha många medlemmar bland både kvinnor och män kanske man i alla fall borde tänka tanken att vända sig till både kvinnor och män någon gång.

 

Kolla dock gärna in hemsidan, den är rolig.

Slitheen tar över Norge

Jag har ju börjat kolla på dr Who och har just sett klart första säsongen från 2005. Däri förekom en kriminell alienfamilj vid namn Slitheen. De förklädde sig till människopolitiker genom att göra dräkter av deras skinn och regera i deras ställe. För att de skulle få plats i skinnet måste det vara överviktiga politiker. Deras plan var att lura alla människor, förstöra jorden och sälja de radioaktiva resterna som bränsle. Jag kom att tänka på dem när jag såg denna bild av Norges Erna Solberg och Siv Jensen. 

Är det detta vi har att vänta?