Urfascismen

Jag har just börjat läsa boken Amerikanska fascister av Chris Hedges från 2006. Den handlar egentligen om den kristna högern i USA, men förordet består av en text av Umberto Eco från 2001. Han växte upp under och strax efter Mussolini och har intresse för att fascismen inte ska dyka upp igen under annan flagg. Han har upprättat en lista över de egenskaper som han anser vara typiska för vad han kallar urfascism eller evig fascism. Han anser att där minst en av dessa egenskaper finns hos en politisk rörelse drar det till sig och skapar fascism. Det är ju bara hans egna åsikter, men jag tyckte ändå att det var intressant att fundera över listan och försöka se om vi har dessa tendenser hos våra egna politiska partier. Jag ska återge en förenklad version av listan med lite reflektioner, kom gärna med egna.


1:Traditionskult. Det finns en ursprunglig sanning som givits oss i mänsklighetens begynnelse och denna kan inte förändras utan endast försöka tolkas.
2:Att förkasta det moderna. Till exempel modern kultur men även teknik.
3:Handlingsdyrkan. Handling är beundransvärt i sig och eftertanke är något negativt.
4:Meningsmotsättningar är inte ett sätt att förbättra kunskaper, utan förräderi.
5:Meningsmotsättningar är också negativt eftersom det är ett tecken på olikhet. Det finns en rädsla för skillnader och därför är fascismen till sin natur rasistisk.
6:Urfascismen uppkommer ur personlig eller samhällelig frustration. Det kan vara ekonomisk kris, rädsla för lägre sociala grupper eller känslor av förödmjukelse.
7:Till människor som känner sig berövade en tydlig social identitet säger urfascismen att deras enda privilegium är det allra vanligaste, att ha fötts i samma land. Man föreställer sig en sammansvärjning inom landet och/eller ett hot utifrån.
8:Anhängarna måste känna sig förödmjukade av sina fienders rikedom och makt. Men på samma gång måste de känna att fienden går att underkuva.
9:Kampen är tillvarons uppgift. Alltså är pacifism något negativt.
10:Elitism och förakt för svaghet. Folket är det bästa bland folk, och partimedlemmarna är de bästa av folket.
11:Heroismen är det normala. Hjältedöden är den främsta belöningen för ett hjältemodigt liv.
12:Urfascismen överför sin maktvikja till sexualiteten. Detta är ursprunget till machismen. I brist på sex leker fascisten med vapen.
13:Urfascismen bygger på selektiv populism. Ledaren definierar vad "folkets" vilja är. Man ifrågasätter den demokratiska processen och ifrågasätter att parlamentet speglar folkets röst. Folket har inte rätt att välja ledare, utan de spelar rollen av "folket". Umberto Eco skriver här, 2001, att i framtiden blir det bl a enskilda gruppers känslomässiga reaktioner på internet som kommer att framställas som folkets röst.
14:Urfascismen talar nyspråk.

Kan vi då återfinna några av dessa drag hos våra partier av idag? Så här tänker jag vid en kort anblick. (Det är sent på kvällen.)

Sverigedemokraterna: Nummer 2, det offentliga ska endast finansiera konst som "föreställer något" En äkta svensk har bonader på väggen. Nummer 5, rasismen och rädslan för olikheter. Nummer 7, det är viktigt att vara född i Sverige. Islam är ett hot både inifrån och utifrån. Och kulturmarxisterna går deras ärenden. Nummer 8, man tycker att invandrarna får mycket mer av samhället, de kör runt i dyra bilar och lever på bidrag medan ens egna gamla mamma inte får den omsorg hon behöver. Nummer 12, Järnrör... Nummer 13, kommentarsfält som domineras av SD-åsikter. En retorik av att "folket" egentligen tycker som dem.

Kristdemokraterna: Nummer 13, "verklighetens folk".

Moderaterna: Nummer 10, föraktet för svaghet, för hjälpbehövande. Nummer 14, "Det nya arbetarpartiet", "utanförskapet" mm.

Och sen lite nummer 6 på det.

Det läskiga är ju att de som jag pekar på antagligen skulle kunna göra precis samma sak, fast peka åt andra hållet. Det är de andra som ser sammansvärjningar. Hur bevisar man vilka som har rätt? Majoriteten bestämmer...