Jag var inte ombud på kongressen, utan åkte dit mest för att se hur jag trivs i rörelsen och känna efter hur mycket engagemang jag vill lägga på den. Resultatet blev att jag är väldigt peppad på att nästa gång åka dit som ombud, och faktiskt helst från lokalavdelningen Västerås. I nuläget finns det inte en sådan, utan vi tillhör Uppsala, men det känns inte naturligt för mig att ens på lång sikt representera dem. Jag kommer troligtvis aldrig att åka till Uppsala tillräckligt mycket när vi även har vår verksamhet i Västerås, och ingen annan av oss Västeråsare gör det heller, så jag tror att en egen lokalavdelning är enda vägen framåt. Annars kommer jag att tröttna. Får se vad de andra säger på tisdag.
Debatten på kongressen var livlig, främst när det gäller den nya grafiska profilen med tillhörande logga. Det var ett evigt dividerande om huruvida processen hade gått demokratiskt till och om loggan är bra. Mitt intryck att det inte var något formellt fel på förfarandet men att det hade utförts på ett opedagogiskt sätt. Resultatet blev i alla fall att den nya grafiska profilen ska börja användas. Den tillhörande loggan ser ut såhär:
Ingen av dem tilltalar mig särskilt mycket, men jag skäms i alla fall inte för loggan vi numera har. Tillsammans med hela den grafiska profilen ser det proffsigt ut och det är väl huvudsaken. Smaken är ju delad.
Nu orkar jag inte skriva mer om vad som dryftades under kongressen, så logotypediskussionen får dominera detta inlägg precis som den dominerade kongressen, något många tyckte var tråkigt.
För egen del gick jag runt och presenterade mig för folk, bland andra Anna Bergström som jobbar med skolinformationsgruppen. Det slutade med att hon bad mig vara med på ett möte, de hade tydligen ingen lärare i gruppen. Så nu blir det kanske lite fler resor till huvudstaden.
Hälsade även på Christer Sturmark så klart, som gärna kommer till Västerås och debatterar med någon kreationist eller dylikt. Det finns ju en som bor i Irsta så det kanske blir av.
Egobild med Sturmark |
När jag ändå höll på tog jag en bild med Bengt Westerberg också, eftersom jag gillade honom som barn. Han var dock inte lika entusiastisk.
Slutligen mötte jag upp Anil på stationen, jag hade glömt min neccesär hos henne. Hon bjöd på dryck och höll mig sällskap tills tåget gick.
En väldigt lyckad helg, är inte ett dugg ledsen att jag inte varit ute i det vackra vädret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar